Öppenhet kring inkontinens underlättar för anhöriga
För att bryta tystnaden kring inkontinensvården anordnades den 22 februari riksdagsseminariet ”En tyst yrkeskår och en tyst folksjukdom” tillsammans med TENA. Med under seminariet fanns politiker, myndighetsexperter, forskare och anhöriga, som alla pekade på vikten av att våga prata om inkontinens.
”Det skulle höja livskvaliteten mycket om man var lite mer öppen”, säger Birgitta Odelstierna från Anhörigas Riksförbunds i Kungsbacka.
I dag lider över en halv miljon svenskar av inkontinens och för många äldre medför sjukdomen en markant försämring av livskvaliteten. Men trots att inkontinens är så vanligt är det också omgärdat av ett tabu som gör att vi ogärna pratar om inkontinens och som hindrar inkontinensvården från att utvecklas.
En av deltagarna under riksdagsseminariet var Birgitta Odelstierna, ordförande för Anhörigas Riksförbunds lokalförening i Kungsbacka. Efter 24 år som anhörigvårdare och 10 år som ordförande i lokalföreningen har hon själv inga svårigheter med att prata om inkontinens – men samtidigt märker hon att många, framförallt män, har svårt att närma sig frågan.
– Jag har varit ute på anhörigföreningar i landet och pratat och visat upp inkontinensprodukter. Herrarna sitter i ett hörn längst bort och vill inte vara med utan tycker det är hemskt pinsamt, berättar hon.
Just därför var Birgitta Odelstierna också glad över att alla under seminariet var överens om att inkontinensvården faktiskt kan förbättras genom att få fler att prata om den. Dels handlar det om att lyfta frågan för att få fram mer forskning men även om att skapa en större kunskap hos både vårdare och anhöriga. Ett bra exempel på detta, som Brigitta tar med sig från seminariet, handlar om behovet av en individuell inkontinensvård.
– Alla pratade om att det var väldigt viktigt att ha rätt inkontinensprodukt till rätt person och att man inte ska tro att man ska ha samma produkt hela livet, utan att det ändras med tiden. Men då måste vi tydliggöra att det här med inkontinens inte är något att skämmas över utan det är naturligt. Många kan gå till en fotläkare för att få ett hålfotsinlägg men går inte till urologen och ber att få ett inkontinensskydd eller att få en inkontinensutredning gjord, trots att det skulle höja livskvaliteten mycket om man var lite mer öppen, säger Birgitta.
En av fördelarna med den individanpassade inkontinensvården är att det blir lättare att planera toalettbesök, vilket leder till färre byten och mindre skydd. Detta höjer livskvaliteten för den som lider av inkontinens men Birgitta Odelstierna tror även att det underlättar för de anhöriga om man kan minska mängden inkontinensprodukter i hemmet.
– Man får en fruktansvärd massa kartonger och huset eller lägenheten blir proppfull. Den som är anhörigvårdare känner ofta att de inte kan ta hem någon på besök för att huset är fullt med inkontinensprodukter, säger Birgitta.
Fakta om inkontinens
Idag räknar man med att ungefär 530000 personer, 30–40 procent, över 65 år lever med mer eller mindre om fattande inkontinensproblem. Andra studier visar att upp till 800000 personer lever med det. Sett i relation till den demografiska utmaning som Sverige står inför så kommer dessa siffror att öka framöver.